Idag har jag umgåtts med Alma som tog sig hit på en sningelkrokig väg av många olika bussar. Vi har ätit och fotat och ska äta lite till. Då är livet som bäst, när man kan äta. Antagligen ska jag ställa mig vid spisen snarast, en snabb insikt av hunger. Nu vet jag inte riktigt vad jag skriver.
Igår såg har känn ingen sorg på bio, som jag trots min Håkankärlek inte sett tidigare. Det var även Sofi, Alma, Vera och Agnes som tittade på filmen när jag satt och grät. Tänker inte skriva någon recension. Hatar den, fast den var väldigt bra. Det är lite lustigt sånt där -Malin
0 kommentar(er)
